Ofta, eller ska vi säga alltid, ja låt gå för det, när jag ser en föreställning där den som föreställer sig själv eller någon annan gör en stark och tankeväckande insats, får jag lust att själv kliva ur den vardagsgrå masken och bli en scenpersonlighet. Gå med i en teaterförening och göra något jag inte gjort sedan spexet i nian: bli skådespelare och ta emot publikens jubel, eller burop. Det där vet man ju aldrig.

Kära blogg, du är den första jag berättar min dröm för. Och kanske är det just förvåningen bland dem som känner mig jag är ute efter. Jag skulle slå dem med häpnad av ett sällan skådat slag. Ekvationen skulle inte gå ihop. Jag befarar att en och annan haka skulle falla ur led och att ögon skulle växa till pingpongbollsstorlek.

Stämningen i teaterfoajén och i salen där föreställningen äger rum tilltalar mig. Där finns något du kan leta efter med ljus och lykta i tv-soffan men aldrig finna. När ljuset släcks sitter vi alla i samma båt och den som ska ta oss över havet, rorsmannen, står där framme. Allas vår förhoppning är att han eller hon eller de ska göra oss delaktiga, lära oss något, vidga perspektiven. Att båtfärden inte ska ha varit förgäves när vi kliver i land några timmar senare.

Om jag någon gång gifter mig ska det vara med en tjej som gillar att sitta i mörkret eller rent av stå på scenen. Så känns det nu, efter en fantastisk föreställning på stans teater. För att fortsätta drömtemat är min önskan att bli uppraggad i pausen mellan första och andra akten. Om du ser en vilsen kille med blicken i fjärran, kom fram och säg hej.

 

Jessica

27 april 2008 12:09

Är det inte bättre att bli uppraggad redan i foajén så man skulle se pjäsen ihop?:)

 

utomjording

27 april 2008 12:42

I och för sig... fast jag kommer oftast i sista minuten, så det finns inte så mycket tid att bli uppraggad då. ;-)

http://utomjording.bloggagratis.se

 

Jessica

27 april 2008 13:08

Skicka ett sms så väntar jag på dig i foajén!!!;-)

 

Sorrow

28 april 2008 17:41

Hei, da var jeg tilbake. Teaterscenen er magisk. Du kler på deg andre klær, smører ansiktet inn i tjukk sminke, tar på deg en annen personlighet og blir en annen for et par timer. Ta en liten pause fra seg selv. Det er skjønt.

Jeg kommer og sitter der i mørket om du vil på scenen. Bare si ifra i god tid før!

http://www.drsorrow.blogspot.com

 

Sorrow

3 maj 2008 01:21

Nå må du skrive noe fint til oss igjen, utomjording! Jeg liker ordene dine så godt, du har så underfundige og herlige tanker.. :) Og nå har jeg jo ekstra mye tid til å sjekke om du har skrevet noe!

/kram

http://www.drsorrow.blogspot.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Sicken surrealistisk kväll det här blev.   Intet ont anande klickade jag mig in på en artikel om Otto Sjöberg på Resumés sajt. En artikel med rubriken "Bilden Otto Sjöberg hatar att älska". Kanske anade mitt undermedvetna något? Men mitt vanliga ...

Jag är tillbaka i det militära. Jag upplever det som någon sorts repmånad. Lumpen har jag redan gjort. Andra soldater ska ut på en fältövning och jag tänker först att gruppen som jag tillhör inte omfattas av denna fältövning, att vi har andra uppgift...

Kära läsare och icke-läsare. Ibland får man till det. Andra gånger får man inte till det alls. Att "få till det" kan syfta på en mängd olika saker, men den här gången handlar det om poesi, som jag försökt mig på att producera med jämna eller ojämna m...

På allmän begäran: bloggen är tillbaka! Åtminstone tillfälligtvis.     Vad ska man då blogga om efter ett antal månaders bloggtorka? Kanske om en viss festival med något besynnerligt namn i Värmland. Putte i parken. En lista är väl aldrig fel? ...

En helt vanlig dag, låt oss säga att det var en söndag, man går förbi frysdisken på Ica, och vad hittar vi väl där? Jo, fryst potatismos. Kanske inget konstigt med det. Finns ju fryst potatisgratäng, fryst rösti och fryst allt möjligt. Men fryst ...