September, och jag fattar ett svårt beslut.

Sommaren känns så avlägsen nu, nästan som om den aldrig inträffade. Nu är det vardag och höst och grått och jävligt och precis som det brukar kännas när frihet byts ut mot ofrihet.

Samtidigt känns det bra att jobba ihop till brödfödan igen. Pengarna rullade ut från kontot i ganska snabb takt i somras, så det behövs sannerligen en påfyllning. Plötsligt känns den 25:e väldigt långt borta.