När Jerry Seinfeld gick på scenen till ett öronbedövande publikjubel satt jag på parketten, rad 32. Hur gick nu detta till? Tja, det gäller att veta hur man ska handskas med svartabörshajarna...

På Blocket fick jag inget napp, men jag begav mig ändå till Globen för att pröva lyckan med dessa hajar som står och viftar med biljetter utanför entrén till de flesta festivaler, konserter och föreställningar. De första jag träffade på ville sälja biljetter till mig för 800 spänn eller så mycket som en tusenlapp, och någon skrattade åt mig när jag erbjöd 400 kronor för en biljett, men till slut gick de med på att sänka priset till en mer rimlig nivå. 20 minuter före showens början lyckades jag köpa en biljett värd 1 340 kronor för en femhundring. Lite mer än jag hade tänkt betala, men flera hundralappar mindre än vad försäljaren först ville ha.

Showen då? Jerry Seinfelds komikervän sedan 35 år tillbaka, George Wallace, värmde upp publiken. När sedan Seinfeld själv sprang in på scenen utbröt ett av de mäktigaste publikjubel jag har hört. Jag lyckades inte filma hela entrén, men klippet här nedanför visar i alla fall att Jerry fick ett minst sagt varmt välkomnande av publiken i Sverige.

Att se standup i Globen är förstås allt annat än en intim upplevelse. Den mesta tiden tittade jag på storbildsskärmarna och inte direkt på scenen. Jerry var bara en liten prick långt där framme. Showen bestod av lite nytt, lite gammalt och en hel massa träffsäker observationshumor. Vissa skämt hade kanske för mycket referenser till amerikanska företeelser som är okända för den svenska publiken, men som helhet måste jag säga att det var en riktigt häftig upplevelse att se Jerry Seinfeld live.

Något jag tänkte på var att han verkligen utnyttjar kroppsspråket för att nå ut till publiken. Han springer omkring på scenen, gör stora gester och låter minspelet tala. På det sättet blir det lätt att hänga med i showen även om vissa referenser eller knepiga amerikanska ord och begrepp går en förbi. Och man skrattar lika mycket åt hur han framför sina skämt som åt skämten i sig.

Till sist, trevligt att du orkade läsa det här långa inlägget ända till slutet (för du fuskade väl inte?!). Nu säger jag god natt.